Det fanns en stilla hörna i mormors trädgård där solen alltid låg kvar lite längre om kvällarna, där växte kvitten, inte äpple, inte päron, men något magiskt däremellan. Mormor kallade den för den gamla vännen från öst och brukade säga att kvitten aldrig skriker efter uppmärksamhet, men den som lyssnar får mer än smak, den får själens värme.
Kvittenbusken, eller snarare det låga trädet, är ofta knotigt och kan verka oansenligt. Den blommar i ljust rosa eller vita blommor på våren och om du blundar när vinden sveper över dem, kan du känna en doft som påminner om gamla minnen. Det är ett tåligt träd, ett sådant som står kvar, även när andra ger upp.
Frukten kvitten är gul och doftar starkt, nästan som parfym när den är mogen. Rå är den för sträv för de flesta, men med värme och tid förvandlas den till något som nästan smälter på tungan. Mormor brukade säga att kvitten påminner henne om människor som verkar hårda, men som bär något mjukt längst in, om man bara ger dem kärlek och värme.
Mormors recept: Värmande kvittenmarmelad med ingefära och citron
Du behöver:
- 4 stora kvitten frukter
- 1 citron både zest och saft
- 1 msk. riven färsk ingefära
- 4 dl strösocker (mer eller mindre efter smak)
- 5 dl vatten
Gör så här:
- Skala kvittenfrukterna, ta bort kärnhusen och tärna fruktköttet smått.
- Lägg kvittenbitarna i en kastrull med vatten, citronsaft och zest, samt den rivna ingefäran.
- Låt sjuda i 40-50 minuter tills frukten är riktigt mjuk.
- Mixa om du vill ha en slät marmelad, annars låt den vara rustik.
- Tillsätt sockret och låt koka upp igen i 15-20 minuter, tills marmeladen tjocknar. Gör marmeladtestet på ett kallt fat.
- Häll upp på rena, varma burkar och förslut direkt.
Serveras med ost, på rostat bröd, eller med varm hand till någon som behöver tröst.
Mormor brukade ge en burk till någon som sörjde, någon som tappat hoppet eller någon som börjat frysa i själen.