Att äga sin sanning är ju inte att skrika ut den högt, eller att försvara den mot allt och alla, Det är att stå i den, lugnt och självklart, även när andra inte förstår. Din sanning är inte ett argument, den är en inre visshet som landar i kroppen innan den landar i orden och när du äger den, då förändras något. Energin blir rakare, du blir tydligare och livet blir enklare.
Att äga sin sanning handlar också om att sluta be om lov, sluta förklara varför du känner som du gör och sluta tona ner dig för att passa in. Sanningen behöver inte godkännas av någon annan, den behöver bara kännas rätt för dig. Det är där styrkan ligger, i att stå kvar även om någon annan väljer annorlunda.
Du märker när du äger din sanning. Det är som att du äntligen går i takt med dig själv istället för att försöka följa någon annans rytm. Att äga sin sanning är inte egoism, det är självkännedom. Det är att leva från en plats där du inte längre förlorar dig själv.









