Det finns blad och växter i världen som bär på hemligheter och bland dem dansar stensötan med en särskild kraft. Jag minns hur min mormor, vars händer alltid doftade av jord och skog, brukade visa mig hur stensötan växte i skuggiga skogssluttningar. Hon kallade den “skogens karamell” för dess rot smakade så sött och milt, nästan som lakrits.
Mormors bok, fylld med anteckningar och små teckningar av växter, beskrev stensötans läkande egenskaper. Den användes för att lindra hosta, mjuka upp andningen och ge lindring åt en trött röst. Men för henne handlade det inte bara om bot, det var magin i att hämta den direkt från naturen, tacka växten och bära med sig lite av skogens visdom hem.
Hon lärde mig att när du böjer dig ner för att ta en liten bit av stensötans rot, ska du viska ett tack till jorden och låta växten veta att du kommer vårda den gåva den ger dig. Jag plockar sällan stensöta nu, men när jag ser den i skogens kant kan jag nästan höra mormors röst och det är som att hon är där bredvid mig. För den som vill prova lite av stensötans magi, här är ett enkelt recept från hennes bok:
Mormors stensöts sirap
Du behöver:
- En liten näve av stensötans rot, rengjord och försiktigt skrapad.
- 3 dl. Vatten.
- 2 dl. Honung.
Så här gör du:
- Koka stensötans rot i vatten i 10 minuter låt den sedan stå och dra under lock i ytterligare 15 minuter.
- Sila bort rötterna och rör ner honungen i det varma vattnet.
- Häll upp i en ren glasflaska och förvara i kylen.
Använd som en mild sirap för att mjuka upp halsen eller bara som en söt liten påminnelse om skogens gåvor.