Det fanns en särskild plats i mormors trädgård, eller kanske snarare i hennes vilda örtland, där malörten alltid fick växa ifred. Hon brukade säga att malörten inte var där för skönhetens skull, utan för sanningen. “Malörten är ingen inställsam växt,” sa hon med ögonen kisandes mot solen. “Men den visar vägen när du tappat smaken för vad som är sant.”
Malört är bitter, den bär med sig en smak som väcker, skakar och klargör. Den är inte till för de dagar då livet redan smakar honung, utan för de dagar då något behöver rensas ut. Den har varit en väktare av vägar, både kroppsliga och själsliga, i generationer.
I den andliga världen bär malörten med sig kraften av gränser och klarsyn. Den sägs stöta bort mörk energi och öppna det tredje ögat. En del använder den i drömfångare, andra i smudgestavar, men mormor hängde torkad malört över dörren på sensommaren för att minnas vem som får komma in och vem som får stanna kvar där ute. Hon la också en liten bit i sin trumväska när hon skulle resa mellan världar. “För att inte förlora sig själv i andra människors skuggor,” brukade hon säga.
Medicinskt och kroppsligt är malört renande för magen, stärkande för matsmältningen och utrensande i sin verkan. Den bittra smaken får kroppen att vakna. Men det är också en ört man använder med vördnad, inte i överflöd, utan med eftertanke och respekt. Lite räcker långt.
Recept: Malörtsvatten för inre rening (ej för gravida och barn)
- 2 dl. kokande vatten
- 1 tesked torkad malört
- Honung eller citron (valfritt)
Gör så här:
Lägg malörten i en kopp och häll över kokande vatten. Låt dra i fem minuter, inte längre. Sila noga. Drick en halv kopp sakta, gärna på fastande mage, men inte varje dag, högst ett par gånger i veckan under en kortare period.
Mormor brukade säga: “Det är inte alltid sötma som helar, ibland är det bitterheten som visar var det skaver.”
Malörten kommer inte för att smeka, den kommer för att väcka, men för den som lyssnar med hjärtat, kan malörten bli en trofast följeslagare i tider av prövning, utrensning och nyorientering. Så nästa gång du står där och känner att något är för mycket, kanske det inte är mer du behöver än malörtens väg, som är att ta bort det som är falskt, för att ge plats åt det som är sant.