Det du ger näring växer, så enkelt, men ändå så djupt. Energi följer alltid uppmärksamhet. När du matar en tanke, en känsla eller en dröm med tid, värme och närvaro börjar den ta form. För mig känns det som att hålla en liten planta i handen, den behöver inte perfektion, bara en konsekvent omsorg.
Det gäller både det ljusa och det mörka. Ger du oro näring, växer den, ger du lugn näring, växer den. Därför är det så viktigt att stanna upp och fråga sig själv, “vad vattnar jag just nu?” När du väljer att ge näring åt det som stärker dig som glädje, intuition, vila och kärlek, börjar något skifta i hela ditt energifält.
Det är som att universum svarar direkt när du gör ett medvetet val. Det handlar inte om att förneka det svåra, det handlar om att inte låta det bli det enda som får växa. Du får välja vad som får ta plats i ditt inre landskap och när du gör det börjar livet röra sig i samma riktning. Det du ger näring växer, så välj att ge näring åt det som bär dig.