Min mormors handskrivna bok ligger som ett trädens hjärtslag i min hand. Varje sida bär på spår av hennes visdom, samlad genom år av vandringar, samtal med skogen och uråldriga riter som hon förde vidare med ömhet och få träd återkommer så ofta i hennes anteckningar som tallen, detta ståtliga, doftande väsen som ger av sin kåda, sin bark och sitt hjärta.
Kåda, skogens guld
Tallkåda har använts i generationer som läkeväxt, antiseptiskt balsam, skydd mot onda energier och som grund i många huskurer. Mormor kallade den för skogens salva.
Hon använde färsk kåda i:
- Sår läkning
- Vid inflammationer (exempelvis stick och svullnader)
- Mot eksem och självsprickor
- I rituella reningar (som vid eldar och trumresor)
Kådan samlades alltid med vördnad, endast från träd som erbjöd den frivilligt, aldrig genom att skada.
Terpentin och tjära, urtida kunskap
Från kådan kunde man, genom försiktig upphettning och destillering göra terpentin, som mormor använde både till rengöring av verktyg och som del i husapoteket. Den fick aldrig användas utan respekt och hon var noga med att späda ut den rätt, eller använda den som bas i salvor mot svårare hudutslag.
Tjäran däremot, fick man fram genom att hetta upp stubbar och kådrika rötter i en täckt grop (eller senare i tunna), så att tjäran droppade ner.
Den användes av mormor till:
- Att täta skor, korgar och båtar
- Som skydd mot fukteksem på djur
- Blandad med fett till salvor vid klåda och hårbotten besvär
- Ibland även i andligt syfte som beskydd
Recept från mormors bok: Tjär- och kådsalva för hud och själ
- 1 dl bivax
- 2 msk tallkåda
- 1 tsk ren trätjära
- 1 dl Ekolgisk olivolja
- (ev. några droppar eterisk olja av tall eller enbär för doft)
Gör så här:
- Smält bivaxet och kådan i ett vattenbad
- Tillsätt olivolja, rör långsamt
- När allt smält samman, rör i trätjäran
- Häll upp i rena burkar, låt stelna med lock löst på
- Använd på självsprickor, torr hud, nariga händer, klåda och för att stärka din kontakt med jordens kraft.