Jag tänker ännu en gång ta en berättelse ur min barndom som jag minns så väl, det var så att jag som liten hade en liten barnsko i läder, vit tror jag den var och den hade vita skosnören, detta var min trygghet när jag skulle sova, då höll jag den i handen ovanför ansiktet och lät skosnörena smeka min näsa. Det är samma som andra har nussefiltar, nallebjörnar, nappar och andra saker som barn brukar ha på släptåg för sin trygghets skull. Till saken hör att den försvann väldigt ofta och då blev det gråt och tandagnisslan.
Denna sko hade jag med mig till 6 års ålder en gång minns jag speciellt, jag var hos mormor och skon försvann som vanligt men denna gång tog hon min hand och sa att vi skulle gå och leta upp en sax och en nyckel “för nu är du så stor att du kan lära dig lite magiska ting” Vi hittade en sax och en nyckel och mormor lade dessa två tillsammans i ett fönster sedan sa hon “Nu skall du se att din sko kommer till rätta”. Mycket riktigt efter en timme eller två så låg bara skon där helt plötsligt och jag kunde gå och lägga mig trygg och lycklig.
Detta knep använde jag sedan och gör fortfarande och det slår aldrig fel, saken kommer tillrätta. Så har ni en sak som är spårlöst försvunnen, så prova att lägga en sax och en nyckel tillsammans i ett fönster, det skadar ju aldrig att pröva, eller hur?