Rödklöverns ande, ur mormors bok

I min mormors slitna bok, där sidorna doftar både kåda och trumrök, står det om rödklöverns själ. Inte bara som en växt på ängen, utan som en budbärare från Moder Jord, med hjärtats stilla viskning i varje kronblad.

Rödklövern växer ofta där marken vilar. Hon vänder sitt ansikte mot solen och låter vinden leka med hennes mjuka huvud. Mormor sa att rödklövern inte bara är en blomma, hon är en påminnelse om att det finns läkedom i det enkla, i det som växer precis bredvid våra bara fötter. “När någon förlorat riktningen i hjärtat, ska hon dricka rödklöver”, brukande mormor säga.

Rödklöverns andemening är rening och återkoppling till din feminina kraft, till cyklerna i kroppen och naturen. Den löser upp inre spänningar, öppnar hjärtat varsamt och hjälper till att frigöra det som fastnat i sorgens eller förnekelsens skuggor. Hon bär ett djupt, mjukt mod, att släppa taget, att läka från insidan.

Mormors användning av rödklöver

  • Som te, för att rena kroppen, lugna tankar och stärka intuitionen.
  • Som salva, blandad med bivax och lavendel, för att lindra hudbesvär och ge mjukhet åt torr hud.
  • Som rituell ört, i små knippen som lades under kudden vid fullmåne, för att få vägledning i drömmar.

Recept från mormors bok: Rödklöver te för hjärtats läkedom

Du behöver:

  • 1 dl torkade rödklöverblommor
  • 3 blad citronmeliss
  • 1 tsk Honung (valfritt)
  • 3 dl hett vatten

Gör så här:

  1. Lägg rödklövern och citronmelissen i en kopp eller tekanna
  2. Häll över hett vatten (ej kokande) och låt dra i 7-10 minuter
  3. Sila, söta med lite honung om du vill och drick i stillhet.

Drick när hjärtat känns tungt eller när du behöver komma hem till dig själv igen. Drick  gärna vid skymning eller gryning, då slöjorna mellan världarna är som tunnast.