Trumresa

Jag minns det fortfarande, som om tidens väggar blev mjuka just den kvällen. Det var min första trumresa, jag var ung, kanske för ung enligt vissa, men min mormor sa att själen har sin egen ålder och det lyssnade jag alltid på.

Mormor hade förberett allt. Hon var tystlåten men stadig, med händer som kunde smeka vinden och samtidigt bära ett helt släktleds kraft. Hon satt där med trumman i famnen, men den skulle snart bli min. Hon sa bara: “Låt inte tankarna ta över, låt rytmen bära dig och låt trumman visa vägen.”

Jag förstod inte allt då, men jag litade på henne. Hon lärde mig hur man reser med hjärtat först, inte för att fly vardagen, utan för att minnas den värld som alltid finns bakom synliga slöjor. Hon talade om nedre världen, om kraftdjur och om att möta sitt inre landskap.

När trumman började tala, för den talade, inte spelade. Kände jag en blandning av rädsla och förundran. Ett slags mjukt fall inåt. Det fanns en stig där, ett ljus, något som ville bli funnet och det var där jag mötte mitt första budskap. Ett tecken från ett djur jag drömt om flera gånger tidigare. Jag grät inte då, det kom senare, men något rörde vid mig som aldrig lämnat mig.

När jag kom tillbaka, som mormor kallade det, såg hon på mig med det där leendet som bar både stolthet och stillhet. “Du reste på riktigt”, sa hon bara och jag visste att hon hade sett det också.

Den resan blev början på något mycket större. På mitt sätt att arbeta, lyssna och hela, inte bara för andra, utan också för mig själv och fortfarande när jag trummar, finns hennes rytm kvar någonstans bakom min egen, ett hjärtslag bakom mitt hjärtslag. Ibland frågar jag mig själv: Var det jag som reste? Eller var det min själ som äntligen fick komma hem en stund?

En trumresa är en kraftfull metod för att kunna utforska sitt jag och få insikter från andra dimensioner. Med denna helande metod kan man också vägleda andra. Att göra en trumresa för någon annans framtid innebär att man öppnar sig för universums visdom och får tillgång till den personens livsresa och kan då hjälpa honom/henne med vägledning.

Jag fick för min vän skriva om min senaste trumresa för hans skull.. Jag började med att ställa en tydlig fråga för att förstå vilka möjligheter och utmaningar som väntade honom.

Sedan med hjälp av trummans rytm sjönk jag in i ett transtillstånd och mötte kraftdjur och andliga guider. Jag såg bilder av framtida händelser vissa var ljusa och lovande andra var svåra och stora utmaningar. När jag kom tillbaka till verkligheten igen så satte jag mig ned med min vän och berättade vad jag sett och mina upplevelser av det. Vi pratade om hur allt detta kunde föras över till hans liv och vad han kunde göra åt situationen.

Då jag är ganska ny med trumresor och min egen trumma inte är färdig så använde jag mormors och detta var en otrolig upplevelse för både min vän och mig där min trumresa blev en gemensam upptäcktsfärd där vi båda växte och lärde oss av det som kom till mig.

Jag skall fortsätta öva lite på detta för man kan ju aldrig bli full lärd sa min mormor alltid till mig och jag är benägen att hålla med.