Hej från fjällvärlden,
Idag tänkte jag att vi skulle tala om det oföränderliga, det grundläggande och stabila. Mina två senaste bloggar har handlat mycket om tanke, drömmar och manifestation. Fjällets orubblighet påminner oss istället om den grund vi måste ha för att låta våra drömmar blomstra, det ursprung vi har och det som format oss som tiden format fjället.
I shamansk tradition handlar det mycket om våra förfäder, den kraft de byggt sina liv med som format kommande generationers förutsättningar, den tankegrund och praktiska grund de gett till sina barn, som i sin tur modifierat det och gett vidare till sina egna barn. Våra förfäder – vårt fjäll.
I moderna tider har många förlorat kontakten med sitt ursprung, och det ger oss en känsla av att vara utan sammanhang, som ballonger som flyger för vinden. Vi försöker hitta oss själva utan att se vart vi kommer ifrån, och utan att se vart vi är på väg. Fjället påminner oss om att grunda oss. Kanske inte lika mycket om att grunda oss i vårt eget liv som det påminner oss om att grunda oss i ett större perspektiv: för kommande generationer är vi fjället, grunden de kommer ifrån. Vad ger vi vidare till dem? Vilken grund inspirerar vi? Värt att tänka på!
Från ett snöigt fjäll,
Elisa